Väderleksrapport nummer 5080219358
Mars tycks vara en regnets månad på det här stället. Det regnar. Och regnar. Och regnar. Sedan regnar det lite till.
Jag fryser.
This is a man's world, but it wouldn't be nothing without a woman or a girl.
It's raining men
Om jag inte visste bättre skulle jag nästan kunna tro att jag befann mig i Malmö med tanke på vädret, och det faktum att jag under kvällen kalasat på det svenska godis som mamma och pappa förde med sig när de hälsade på försvagade inte direkt illusionen. Det var bara när Keeper kom inlufsandes som bilden sprack. Nog för att han påminner en del om brodern min (eller är det tvärtom?), men riktigt så illa ställt är det faktiskt inte!
Trots regnet och det obehag det medför har jag haft en riktigt bra söndag. Var ute med Sana & Bea i går kväll och sov således över i deras fina lägenhet belägen på Upper West. På One if by Land, Two if by Sea åt vi idag söndagsbrunch tillsammans med ännu en svenska, mycket trevligt! Efter några timmars prat & mat gick vi skilda vägar och jag personligen styrde kosan mot Svenska Kyrkan och Ung i New York-träffen. Vi var nog tre gånger så många trevliga människor som sist, och det i kombination med hemgjorda semlor utgjorde en väldigt fin ekvation!
Överlag tycker jag att hela helgen har varit en väldigt fin ekvation, om än lite långsam på sina ställen. Det är inte helt lätt att ställa om från tre veckor med intensiva besök till att helt plötsligt vara "ensam" igen... Men man måste ju få tid att ha lite tråkigt/fundera också, det är säkert sunt på nått höger!
Nähä, nu ska den här trötta klumpen som utger sig för att vara min kropp släcka lampan och dra täcket över huvudet för lite välbehövlig skönhetssömn. Det ryktas om att det kommer en ny dag i morgon, så det är kanske bäst att förbereda sig lite. God natt!
Yellow
Just like the movies
Bio blev det, och såhär i Oscar-galans efterdyningar valde vi att se Black Swan. Fantastiskt bra och välgjord var den, om än lite väl psykologisk emellanåt (till och med för mig!). Men det häftigaste var nog ändå att gå ut från biosalongen och plötsligt befinna sig på samma plats som 70 % av filmen utspelade sig på (Lincoln Plaza). Jag kom på mig själv med att lite vaksamt gå omkring och vänta på att bli överfallen av en ondsint Natalie Portman i bästa balettutstyrseln, men tillslut tog Anna ner mig på jorden igen och förklarade att det bara var på film. Jasså. Jaha. Så skönt då.
Bright lights, big city
Fredag, underbara fredag! Det är lite lustigt att jag - som har världens mest avslappnade jobb där jag i stort sett kan jobba hur, när och var jag vill med undantag för en schemalagd hundpromenad - ändå tycker att det är lika skönt med fredag och helg som jag alltid gjort. Det är liksom som att man aldrig riktigt kan få nog av den där helg-känslan, oavsett hur mycket eller lite man gör resten av veckans dagar. Märkligt!
Nåja, fredag är det i alla fall, hur man än vrider och vänder på saken. Jag har inga storslagna planer för helgen för att vara helt ärlig, men lite aktiviteter ligger ändå för mig. Jag går ut lugnt med en myskväll tillsammans med Anna där middag och bio står på schemat. Kanske att vi sedan fortsätter till Skyroom vilket jag hört väldans mycket om, eller så tuffar jag helt enkelt hem till Tarrytown igen när vi känner oss nöjda.
I morgon blir det brunch på Coffee Labs, en tur till skomakaren där jag ska hämta upp mina (förhoppningsvis hela och fina) skor och på kvällen blir det någon form av underhålling i stan med Sana & Bea. Söndagen kommer att gå i svenskhetens tecken; det är dags för träff nummer tre i Svenska Kyrkan, och jag hörde rykten som sa att det skulle serveras semlor till fikat. Låter farligt och ohälsosamt, men så är det ju å andra sidan med det mesta här i livet... Som någon fyndig människa en gång sa: "Allt jag tycker om här i livet är antingen olagligt, omoraliskt eller fettbildande."
Med dessa klokheter lämnar jag er och ger mig ut i solskenet i stället. I ren demonstration tänker jag skippa det där extra paret strumpbyxor och lägga raggsockarna på hyllan, för nu får det ta mig tusan vara vår!
Varför ha raggsockar, när man har en schabrador?
Tisdagshumor
It's all gone grey.
Livstecken
Nu blir det lunchpromenad med Keeper innan jag fortsätter till familjen Locke där jag ska tillbringa några timmar som barnvakt åt två av barnen som är hemma och sjuka idag. Härligt med lite virus och bakterier såhär inför helgen!
Spring
Detta firar jag med att flytta in till Times Square över helgen - föräldrarna mina anlände som bekant i går kväll och har erbjudit mig en plats i hotellrummet de kommande dagarna. Det ska bli toppenmysigt att spendera lite tid med dem, och på tisdag flyttar de ut till metropolen Tarrytown för att kolla in hur vi har det här. Ska bli kul att visa runt lite!
Nu måste jag ta mitt pick och pack för att springa till tåget; om en inte alltför lång stund ska jag möta upp ovan nämna personer utanför MoMa och kolla in vad de har att erbjuda just nu. Ha en underbar helg, för det kommer vi att ha!
Mer än tusen ord
Nu blir det bildkalas från dagarna med Åsa, enjoy!
Keeper och jag på en av våra många promenader
Vår granngata i Tarrytown, också den med utsikt över Hudson River (i det mellersta gula huset bor förresten min barnvaktsfamilj).
En lite annorlunda utsikt - denna från Empire State Building
Åsa i Empire State Building
Jag inspekterar utsikten (och njuter av solen)
New York City Library
Times Square
... och lilla jag
Ground Zero. Här stod det en gång i tiden två väldigt höga, väldigt fina hus.
Sådärja, det var det. Inte de bästa bilderna världen skådat, men ni får ta det för vad det är. Nu ska jag förbereda mig för att åka in till stan och kvällsfika med Anna!
Bättre sent än aldrig...
Broadway
Det glädjande beskedet firade jag och Åsa (som för övrigt utgör ett alldeles förträffligt sällskap dessa dagar) med att skämma bort oss lite inne i stan. Finmiddag och Broadway-show blev det, och alltihopa var värt varenda dollar! Musikalen vi såg var "American Idiot" vilken är en alldeles ny musikal med det härliga bandet Green Day's musik. Vi hade extra tur, för just i kväll var det självaste ledarpersonen från bandet - Billie Joe Armstrong - som spelade en av huvudrollerna och det kändes ju trots allt lite häftigt... Inte blev det sämre av att vi fick riktigt bra biljetter för ynka 27 dollar stycket, det kallar jag klipp!
Nu ska en nöjd men dunderförkyld (sorgligt men sant) Mikaela somna gott och ladda batterierna för ännu en härlig dag i stora staden. Hoppas på att vakna lite mindre hostig och lite mera klar i huvudet, men om inte annat finns det mirakelpiller i form av SudaFed som kan få en att piggna till för ett par timmar. Det löser sig, det gör det alltid!
Success
Congratulations; The University of Strathclyde has asked us to inform you that it is offering you a place for the Marketing programme, N500, starting September 24th 2011 at a point of entry 1."
Det här fina meddelandet låg och väntade på mig i morse - snacka om bra start på dagen! Summan av kardemumman är alltså att jag kommit in på University of Strathclyde, på samtliga utbildningar jag sökte. Jag blev dock tvungen att skära ner det till två stycken såhär i slutändan, och nu är det Marketing Programme jag ska gå, med Human Resource Management Programme som back up.
Jag är GLAD!
Gillar läget
"Today is a good day" sjunger Anna Ternheim, och idag kan jag inte göra mycket annat än att hålla med. Klockan 7 vaknade jag alldeles utvilad och härlig, med U2:s "It's a Beautiful Day" på huvudet, och sedan har det liksom fortsatt i den andan.
Solen är förvisso rätt blyg av sig i dag, men det känns ändå som att det ligger lite glad vår i luften. Sedan om det är rent önsketänkande eller faktiskt stämmer låter jag vara osagt – huvudsaken är hur det känns! Jag hörde förresten rykten som sa att det i Sverige skvallrats om att våren inte skulle komma på besök förrän i April. Snälla någon, säg att det inte stämmer?
På tal om Sverige och besök så är det ju precis vad jag ska få i dag – Sverigebesök alltså. Åsa var snäll nog att lägga ut lite pengar på en flygbiljett, och ända fram till måndag får vi njuta av varandras sällskap! Jag har redan smidit lite planer på bus jag ska lura in henne på, och så lär väl det bli en hel del turistande också antar jag. Just sådana saker har jag ju sparat lite på just på grund av att jag skulle få besök, så varken Empire State, Frihetsgudinnan eller MoMa har besökts ännu!
Men när man ska ha besök vill det till att det ser ordentligt ut, och därför ska jag nu gå iväg och umgås lite med herr Dammsugare. So long!
Howl
Det mest spännande helgen bjudit på måste nog bli Super Bowl-jippot i går kväll. Sällan har jag väl känt mig så kvinnlig som när jag satt på Flannery's bar med en öl i ena handen, chips i den andra och vrålade i kapp med resten av Manhattan. Men det kändes bra, det är säkert sunt att bejaka sin maskulina sida lite då och då!
Jag har för övrigt lärt mig att Super Bowl Sunday är en dag som firas av ca 80 procent av alla amerikaner. Det är också den dag då amerikanerna äter som allra mest näst efter Thanksgiving, och så var det någon som talade om för mig att sjukskrivningsstatistiken skjuter i höjden dagen efter Super Bowl. Spännande värre!
Sjukskrivning kommer dock inte på tal för min del, och större delen av dagen umgås jag med min kära databas som skall uppdateras. Inte vidare nervkittlande, men ett jobb är ett jobb! Med detta lämnar jag er för den här gången, men vi hörs snart igen. Tjingeling!
Saturday fever
Det är något speciellt med lördagar. Oavsett hur ledig eller upptagen jag är i övrigt, så ligger det alltid något lite extra skimrande över veckans sjätte dag, något som gör att den framstår som lite bättre än alla andra veckodagar. Lördagar är en dag då man kan unna sig att släppa lite på kontrollen, låta dagen ta sin egen väg och se var det leder. Jag gillar det!
Min lördag har inte tagit så värst äventyrliga vägar ännu, utan hittills har den mest ägnats åt diverse återhämtning. I går var jag ute med Anna och tre andra tjejer på Nikki Beach inne i stan, och vi hade jätteroliga timmar bland alla helgfirande amerikaner!
Trött, glad och ond om fötterna tog jag tåget hem och sov några timmar innan jag startade lördagen med en efterlängtad dusch. Sedan blev det lyxfrukost (lunch) i form av nybakad bagel (jag har sakta men säkert börjat inse att det är bagels av alla onyttigheter som kommer att bli min undergång här borta), fruktsallad, juice samt en kopp av mitt snordyra gördetsjälv-Starbucks-kaffe som jag unnade mig att köpa av någon anledning. Det kallar jag en fin start på dagen!
Nu hade jag tänkt kontorsjobba i någon timme innan det blir dags att plocka fram finkläderna igen. Olivia kommer hit och lagar mat vid 17, och så letar vi oss tillsammans in till Upper West för inflyttnings/födelsedagsfest hos Sana och Bea. Ska bli supertrevligt!
Planen för morgondagen ser ut som så att jag sover hos Sana & Bea, och sedan blir det brunch på Max Brenners (farligtfarligt) tillsammans med ännu en ny svensk kontakt jag letat fram. Ska därefter försöka hinna hem till Tarrytown för diverse uppfräschning innan det är Super Bowl-firande (vad firar vi?) på Flannery's bar som gäller. Just Super Bowl är tydligen något man absolut inte får missa i fall man vill kunna säga att man upplevt den amerikanska kulturen, så jag går snällt dit och beskådar underverket tillsammans med resten av New York!
Slipperysloppery
Årets (och säsongens) första halkning kan läggas till handlingarna, och i morse var det jag som synade snödrivan lite närmare än önskvärt. Jag slår vad om att Keeper skrattade åt mig inombords, men jag tycker minsann att jag var rätt snabbt uppe på benen igen! Det gick med andra ord bättre med mig än med den stackars tjejen som halkade och bröt benet uppe på EF i går…
Av att läsa det här kan ni kanske själva räkna ut att skridskobanan Tarrytown fortfarande är ett faktum, men trots det är det bra mycket bättre idag än vad det var igår. Då gick det inte att promenera utomhus, punkt slut. Jag utmanade dock ödet framåt kvällningen och traskade till Coffee Labs där jag skulle träffa en dansk tjej som jag fått kontakt med här. Men väl där fick vi snopet planera om till Cassano’s i stället då Coffee Labs (som aldrig är stängt annars) var stängt p.g.a. ”poor weather conditions”. Tokigt!
Den danska tjejen (Olivia) var i alla fall jättetrevlig och ungefär lika desperat efter kontakter som jag, passande nog! Den stackaren har blivit inlurad i att läsa hela IB-programmet på 3 år här i Tarrytown via EF, och hon är väl ungefär lika nöjd som alla andra EF-studenter jag träffat (= totalt missnöjd). Jeez, jag undrar vad det företaget sysslar med egentligen, och hur i all världen de kan överleva med ett så uruselt rykte…
Nåja, det var en trevlig middag i alla fall och vi ska försöka fortsätta ses lite mellan alla hennes miljoner läxor och tentor. När jag hörde hennes historier och berättelser om livet som EF-student blev jag ännu en gång påmind om hur bra jag har det här, det är inte riktigt klokt egentligen! Denna insikt firar vi med två bilder tycker jag - en på huset och en på Mr. Keeper himself. Enjoy!
Woopsiedaisy
Katastroferna tar inte slut där - vi står numera även under ett sorts "vattenförbud" vilket går ut på att man inte får/bör använda kranvattnet till någonting. All diskning, matlagning, tandborstning etc. ska ske med vatten som fått koka i minst 5 minuter då det finns risk för förgiftning annars. Exakt vad det är som är fel på det vanliga vattnet är vi inte helt klara över, men vi lyder snällt i alla fall. Magsjuka är ju trots allt inte det vi längtar som allra mest efter att få uppleva...
Summan av kardemumman blir att jag börjar klura på om det egentligen är meningen att jag ska resa runt här i världen. Åker jag till Nice så blir det katastrof i form av masstrejk, medan den nya lasermannen löper amok i Malmö och skjuter på oskyldiga människor. Åker jag till USA är det vädergudarna och Moder Natur som busar med oss här borta, och i Malmö tar de tokiga beslut såsom att skicka min broder till Kiruna av alla jäkla ställen här i världen (kanske inte riktigt lika illa som lasermän, men ni förstår poängen?). Hmm...
