It's not over 'til it's over.

Det känns som att jag borde skriva något här. Typ, så att ni förstår att jag lever, mår bra och inte avled under de fina dagarna som spenderades med släktingarna i D.C. Typ, så att ni förstår att jag lever, mår bra, och försöker att göra det bästa av min sista tid i denna underbara tillvaro som jag tyvärr måste lämna om ganska så exakt en vecka. Typ, så att ni förstår att jag lever, mår bra, men kämpar med lite allmän separationsångest vilket är min ursäkt till den senaste veckans tunna bloggskörd.

Typ så.



Underbara stad, är det verkligen nödvändigt med skilsmässa?


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0